Uppryckning

Nej, nu måste jag verkligen rycka upp mig!

Jag har varit dunderförkyld i 2½ vecka nu och känner mig fortfarande inte bra, det känns ju helt absurbt.

Och som ni andra säkert vet av egen erfarenhet så är det inte så lätt att vara sjuk när man har två barn, hus och hund.

Bara för att jag mår dåligt så måste ju barnen iväg till dagis/skola, hunden måste rastas och huset städas.

Självklart hjälper sambon till men han har ju också varit krasslig så då måste vi båda hjälpas åt.

Imorgon tänker jag gå till jobbet även om jag inte är helt frisk, de undrar ju vart jag har tagit vägen eftersom jag var hemma i över en vecka med Anton när han hade vattkoppor och nu har jag varit hemma ett par dagar till.

Känns ju dessutom lite lustigt att jag måste börja med att be om ledigt innan jag ens har kommit tillbaka, våran resa till Kreta blev ju inställd och vi vill ju fortfarande komma iväg någonstanns innan det blir för kallt.

Men dessförinnan skall sonens 5-årsdag firas!

Jag har planerat lite grann men orken har inte riktigt funnits där, hoppas att den snart kommer tillbaka.